Juridiska personer som bärare av mänskliga rättigheter

Sammanfattning Kan ett aktiebolag eller någon annan juridisk person verkligen åtnjuta mänskliga
fri- och rättigheter, som yttrande- och rörelsefrihet eller egendomsskydd, eller är detta
något som endast berör fysiska personer? Frågan kanske verkar befängd vid första
anblicken, men tänker man efter närmare inser man snart att den är klart relevant.
Det är självklart att somliga fri- och rättigheter, både i vår egen regeringsforms frioch
rättighetskapitel (RF 2 kap.) och i Europakonventionen, främst – eller t.o.m.
exklusivt – tar sikte på fysiska personer, men påfallande ofta uppkommer fråga ifall
en juridisk person kan åberopa grundlagen eller konventionen i sina kontakter
med diverse myndigheter. Det kan gälla sådant som att slippa drabbas av en skatt
som anses retroaktiv (RF 2 kap. 10 § st. 2), en husrannsakan utan lagstöd (RF
2 kap. 6 §), eller kanske att komma i åtnjutande av friheten att bedriva näring
(RF 2 kap. 20 §). Regeringsformen tar uttryckligen sikte på ”medborgare”, men av
lagmotiven framgår att även juridiska personer omfattas vad avser t.ex. skydd för
äganderätt i RF 2 kap. 18 §.2 Jag menar att frågor av angivet slag, som f.ö. innebär
ett möte mellan näringsrätt och förvaltningsrätt, blivit alltmer aktuella på senare
år, vilket jag kortfattat skall redogöra för i denna artikel. Den som söker efter mer
djuplodande kunskap och mer uttömmande svar hänvisas till de verk som åberopas
i fotnoterna.